Tom är död

En laddad och skräckfylld uppgörelse med saknaden av ett förlorat barn. En roman om sorg, skuld och ohanterlig smärta.

Handlingen i Tom är död är inte särskilt komplicerad. En mamma sörjer sin lille son som för tio år sedan omkommit i en olycka. Under en dag på stranden med familjen, pappan till den omkomna sonen och deras två andra gemensamma barn, upplever mamman för en stund för första gången sedan sonens död att hon befinner sig i nuet och att hon kan uppskatta livet. Sonens död finns där, men den intar henne inte på samma bokstavliga vis som den brukar. I och med detta ögonblick av förströstan beslutar hon sig för att skriva om sonen och om sina minnen av honom för att försöka ta sig vidare i sitt sorgearbete. Här tar boken tar sin början. Det är mammans berättelse vi som läsare får ta del av. Darrieussecq beskriver ett av de kanske värsta psykiska trauman man kan råka ut för, förlusten av ett barn, och hon gör det fantastiskt bra. Det blir aldrig sentimentalt eller alltför abstrakt. Romanen lyfter frågor som; Vad är lidande? Går det att mäta eller jämföra lidande? Hur länge tillåts man sörja någon man förlorat?

Jag är i regel svag för Darrieussecqs sätt att hantera språket och i Tom är död är det just det direkta och konkreta språket som ger romanen tyngd. Det för mig rakt in i mammans smärta. Jag hamnar mitt i den. Det är svårt att värja sig mot en sådan hudlös beskrivning av sorg. Läs!

 

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Solna Administratör den 23 april 2014