Som Zlatan fast bättre

Simon är 15 år. Han älskar fotboll och vill bli bättre än Zlatan.

Simon har sökt in på fotbollsgymnasiet och för att det ska bli möjligt att gå där, så måste hela familjen flytta. Familjen består av Simon, lillebror och pappa. Simons mamma är död men det är något man i familjen inte talar om.

Simon är duktig på att spela fotboll och vet att han kan bli bäst. Han måste bli bäst och han har sin pappas fulla stöd. Familjen flyttar och Simon passar in direkt. Skolan och träningen rullar på snabbt och han får kompisar på en gång. Men någonting går fel. Utifrån ser allt ut att gå bra. Men någonting håller på att hända med Simon. Efter att hans tränare dunkat honom i ryggen och i förbifarten slängt ur sig något om att, han är begåvad men om han gick ner något kilo så skulle han bli ännu bättre, så börjar Simon banta. Han kräks upp sin mat och han börjar tyna bort. Den enda som verkar notera att något är fel är hans farmor och hon får inte mycket gehör. Allt slätas över och Simons vet hur han ska lura och ljuga för omgivningen för att slippa äta och kunna träna flera gånger om dagen.

Den här boken bygger på självupplevda händelser. Det märks. Det är så äkta, det är obehagligt och äckligt – fixeringen vet inga gränser. Boken är bra och enkelt skriven och jag sträckläste. Det är viktigt att ta upp att ätstörningar existerar även hos killar och det görs inte så ofta.