Själens biologi

Kulturen och naturens ordning 1850 - 1920

Gustafsson, Torbjörn

Själens biologi
Medicinen, kulturen och naturens ordning 1850-1920

I slutet av sjuttonhundratalet och en bra bit in på nästa århundrade dominerades den medicinska vetenskapen av frenologin som fick till och med större genomslagskraft än darwinismen. Frenologin gick ut på att all mänsklig aktivitet, även själslig kunde kartläggas genom studier av hjärnans, skallens och hjärnvindlingarnas formationer. Kände man till de olika organens plats i hjärnan kunde man avslöja en persons särskilda fallenhet och karaktärsdrag genom att studera kraniet och hjärnans gropigheter och fåror. Detta var inte okontroversiellt eftersom det bröt mot de etablerade religiösa och filosofiska föreställningarna om en odödlig själ och andens dominans över kroppen. Denna biologisering av människans själsliv  fick så småningom skarp kritik av bl a den svenske läkaren och forskaren Anders Retzius. Trots kritiken fortsatte studiet  av hjärnor och särskilt kvinnor som var mer än genomsnittligt intelligenta drog till sig forskarnas intresse. Kvinnan var underlägsen mannen
sade det värdekonservativa manliga etablissemanget. Hur kunde det då dyka upp kvinnliga genier som matematikern Sonja Kovalevsky. Genom att vara kvinna och matematiker överträdde hon vid denna tid en fast etablerad schablon om kvinnliga och manliga domäner.
För att få en förklaring till detta fenomen tillgrep man förklaringar som att hon var något onormalt, en anomali, ett undantag från regeln. Dessutom hade hon varit olycklig hela sitt liv,
Det hade varit bättre om hon inte hade varit en genial matematiker utan gift sig fått barn och levt ett normalt kvinnligt liv.

Tipsat av: Margaretha Artéus den 8 september 2010