Oanade perspektiv

Vilhelm Ekelunds essäistik

Det pågår från och till en debatt om det offentliga rummet i allmänhet och om dess bibliotek i synnerhet. Jag borde inte delta. Jag är jävig. Jag arbetar på ett bibliotek.
  Men jag kan inte låta bli. Några ord måste jag få säga. Jag positionerar mig från början. Så att ingen kan ta miste. Jag talar i egen sak. I EGEN SAK!
  Vad jag vill berätta?
  Jo, det var så här…
  En dag, jag tror nu i höstas, sysselsatte jag mig med en ganska vanligt förekommande arbetsuppgift; jag magasinerade några böcker. Detta för att ge plats åt all den nya litteraturen som ständigt strömmar in och kräver plats och utrymme i våra hyllor. Bäst som jag stod där kom en bok i mina händer, och jag tänkte, den här ska jag vara rädd om. Inte gallra. Men magasinera. Den har ett värde. Kanske att den rentav talar till mig, om jag öppnar den. Så jag gläntade lite på bokens pärmar, bläddrade vidare förbi försättsbladet, och vips, en ström av ord propsade på att bli lästa.
  I en hast förflyttades jag. Där jag stod på golvet i biblioteket i Solna kände jag hur jag samtidigt förflyttades till ett annat bibliotek, och hundra år tidigare. Jag behövde inget tevespel för att ryckas med av en hisnande känsla. Jag behövde inte ta mig till ett upplevelsecentrum. Det räckte gott med boken jag höll i mina händer.

Boken? En essäsamling, av författaren Vilhelm Ekelund. Texten jag läste behandlade Edgar Allan Poe. Situationen såg ut som följer: Vilhelm Ekelund befann sig i Berlin, och därstädes hade han –året är 1909- begivit sig till ett bibliotek, och ur deras gömmor beställt fram det vackraste exemplar man tänkas kan av Edgar Allan Poes skrifter. Han avsåg att skriva en artikel, till 100-årsminnet av den amerikanske skräckförfattarens födelse.
  Där satt alltså Vilhelm Ekelund i Berlin hundra år efter Edgar Allan Poes födelse, och nu kunde jag, ytterligare några och hundra år därefter, ta del av hans tankar kring Poes författarskap. En hisnande känsla.
  Inte nog med att jag fick mig till livs alla hans reflektioner kring en av förförra seklets skräckikoner, en man som än idag utövar stort inflytande på nya generationer författare, jag kunde också ta del av Vilhelm Ekelunds tankar kring svenskt kulturliv, Strindbergs namn förekom flitigt i texten, han hushållade inte direkt med sina värdeomdömen. Jag tänkte, detta är en skatt, och om detta må jag berätta!

Jag läser i tidningen att Voyager I och Voyager II begivit sig ut i den interstellära rymden. Jag tänker: rymder kan se så olika ut. En rymd är kosmisk, en annan består av ord, tankar, reflektioner, minnen, händelser, röster, allt. Nyfikenhet driver människan vidare. En anledning är att vi ständigt söker större förståelse av oss själva. Denna kunskap finns såklart lagrad på olika platser, i nutid såväl som i historien vi har bakom oss. Ett sätt att nå den är att utnyttja våra bibliotek.

  1. Den okände Poe

    Undertitel: E. A. Poes estetiska skrifter i urval
    Av: Poe, Edgar Allan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1963
    Klassifikation: Litteraturvetenskap

    Finns som: Bok
  2. Skräckhistorier

    Av: Poe, Edgar Allan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1976
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  3. Samlade noveller

    Av: Poe, Edgar Allan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2005
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  4. Sällsamma berättelser

    Av: Poe, Edgar Allan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1981
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Staffan Engstrand den 3 april 2013