Affektion av Martin Jern

Vilsna ungdomar söker kärlek.

Det finns gott om otäcka situationer i Martin Jerns roman ”Affektion”. Alla antyder de bokens ärende. Som exempel: två flickor, kanske elva år gamla, sitter i vardagsrumssoffan hos den ena flickan, kollar film. Det är sent på kvällen, filmen tar slut, och från rummet intill hör Ali konstiga ljud. Efter en stund blir det alltmer uppenbart vad som pågår, och det är med skräckblandad förtjusning de två flickorna följer akten därinne i rummets dunkel. Också om de är ofrivilliga vittnen, skräms de bort från sin position, när kvinnan inifrån dunklet upptäcker att hon är iakttagen. Rädda och lite chockade ligger flickorna senare under täcket och väntar på någon form av utskällning. Men ingenting kommer. Ingenting.

Vid ett annat tillfälle, en liknande situation. En av flickorna, nu något äldre, kanske sexton, befinner sig hos sin killes föräldrar. Dock befinner sig han inte hemma, och det är osäkert huruvida de är ett par. De har träffats på ett hotellrum, under en av hans turnéspelningar. I nedre våningen pågår en fest, hans föräldrars. Långt senare på natten vaknar hon, kliver upp, ska bara på toaletten. Men toan är upptagen, dörren halvöppen. Därinne står killens pappa, i en intim position med en kvinna, dock ej sin hustru, vars blick sägs vara ”fjärrskådande”.

Martin Jerns berättelse ”Affektion” handlar om två flickors sökande efter den äkta kärleken, efter mognad, växande. De är båda desperata, har varit så alltsedan tolv års ålder. Närmast följer vi Kate. Hon är inte groupie-typen, även om hon rör sig i sådana kretsar. Men den vuxna världen stänger henne ute. Barndomen är en värld, vuxenlivet en annan. Hon får inte plats, varken i den ena eller den andra. Hennes liv andas klaustrofobi, också om hon försöker förtränga detta förhållande, inte minst med hjälp av droger. I den här berättelsen går de olika världarna inte att förena. Och det förefaller helt omöjligt att ta steget över från barndom till vuxenblivande. Man måste genomgå en förvandling. Den förvandlingen är inte särskilt vacker, i Martin Jerns tappning. Den har definitivt ingenting med drömmar att göra.

Kate har en dröm. Den heter Hale-bop! Om någon frågar, brukar hon berätta om den. Det är dit hon vill, helst i sällskap med en New Age-rörelse, som hon läst om på nätet. De vuxna omkring henne ler bekymrat när hon berättar. Men de kan ingenting göra för att styra upp hennes öde. Att allt ska vara så förtvivlat förutbestämt. Det är den här bokens ärende.


Staffan Engstrand

  1. Så värt

    Av: Jern, Martin
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2007
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  2. Fjorton suger

    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2005
    Klassifikation: Svensk film och tv

    Finns som: DVD

Målgrupp:

Skrivet av: Staffan Engstrand den 31 augusti 2011